trist blogg

Har befinner jag mig nu, Lai Thai guest house i Chiang Mai. Det ar inte roligt att skriva blogg nar man inte har en kamera. Men ska forsoka ladda upp lite bilder fran Mickes blogg nar jag ar tillbaka i Bangkok pa mandag.

Igar var det vespa-dag och ikvall blir det vegomat och roof top bar. Igar korde jag forbi japanen som jag undervisade i engelska under 2 mannders tid. Denna stad ar tydligen inte sa stor som man tror.

CM

Nu ar jag i Chiang Mai och langtar inte lika mycket hem for det kanns lite som att komma hem har. Akte nattbuss hit som gick snabbt da jag somnade som en stock och vaknade i CM ( forutom att jag vaknade till i pausen da karaoke musiken slogs pa...)
Allt ar sig likt med undantag for att min favoritaffar har stangt. Igar blev det pool, nattmarknad med sushi och Chang pa Darets, ikvall blir det Miguels och tacos i langa banor. Ska ocksa hinna med att traffa Linnea, hyra motorcykel, besoka smoothiestallet och kopa grejer till shopen. Aker tillbaka till Bangkok pa sondag kvall och hor och hapna Oliver messade att han saknar oss. Antingen ar jag den samsta i varlden pa att lasa folks beteende eller sa har han insett att vi anda lattar upp hans bruna lagenhet.

krösus sork

Jag tror vi inte kan bo hos Oliver så länge till, det känns i luften. Han sa att vi fick bo här så länge vi ville, jag var skeptisk men Micke sa att det var typiskt svensk beteende och såklart var det inget problem. Men jag är en sån där person som inte vill vara i vägen och inte störa. Men sedan kom jag fram till att mannen i fråga har faktiskt ett tomt rum med en säng som han inte använder, han tjänar västerländsk lön i Thailand, han är nästan aldrig hemma och när han väl är det är vi oftast inte där. Vi har även visat vår tacksamhet genom att laga middag till honom ett par gånger, handlat mat och whiskey till hans kyl, bjudit ut han och hans flickvän på middag, städat och inte stört.

Till saken hör att när vi kom hit sa han ”mitt hem är ert hem” och "ni är de enda riktiga vännerna jag träffat här" etc etc. En annan grej är att han kan tillhöra skaran världens snålaste män. Han kan till exempel inte ens svara på sms… Så min teori är att han är sjukt irriterad på att vi inte betalat hyra den 1,5 vecka vi bott här och att han ångrar att han sa ”självklart behöver ni inte betala mig något”. Hans humör har varit iskallt i ett par dagar och jag önskar att han kunde säga vad problemet är och inte vara som en tjurig kärring. Om han inte vill säga att vi inte kan bo här längre får han väl hitta på en lögn, ”min hyresvärd uppskattar inte att ni bor här”, ”jag ska åka bort och ni kan inte bo kvar” whatever liksom och vi skulle fatta piken.

Så nu lämnar vi den dåliga stämningen till på måndag och får se om han är på bättre humör, annars blir det guesthouse. Och så håller vi alla tummarna för att han inte hittar denna blogg och inte gått nån kvällskurs i svenska.

företagsblogg

Nu är det snart dags för premiär på riktiga webshopen, nästa vecka närmare bestämt. Letar leverantörer för fullt så jag kan hålla den uppdaterad även när jag inte kommer vara här i Bangkok. Har startat queenpeach bloggen för att visa det enorma utbudet av klänningar som finns här och jag vill såklart att ni kollar in den på www.queenpeach.blogg.se
Den kommer dock aldrig bli mer personlig än så och finns bara ur modesynpunkt, men den har nytt besöksrekord varje dag :) Bilden är ett smakprov på vad som såldes förra veckan.

Ikväll åker jag och Micke med somba tours till Chiang Mai och ska var turister i vår egen stad så att säga. Vi ska bo på guesthouse, samma som Anna, Malin, Stefan, Linda och Fredrik bodde på när de var där och hälsade på, men Anna jag lovar att inte äta på restaurangen med fryst/smält smör...

avocado och söder

Jag längtar hem sjukt mycket idag. Jag längtar efter fullkornsbröd med avocado, efter fil med kellogs special K, efter att få äta nyttigt och att inte allt steks i en massa olja eller är så starkt att man får svett och snor attack. Jag längtar efter mina vita soffa i lägenheten på söder även om lägenheten inte finns mer, jag längtar efter mina kompisar, efter en månadslön, efter ett gymkort och efter svensk vår. Dock inte efter snön som verkar ha kommit för sent. Jag vill gå till Acne och köpa nya jeans och till medis och äta sushi. Och jag vill ha en garderob att hänga nya kläder i, köpa tulpaner i massor, få prata samma språk som flertalet i landet, umgås med smarta personer och jag saknar till och med mitt skoställ som alltid var för överfullt. Ibland tröttnar man även på tropikerna.

sushi band

Igår efter jag hade varit på Chatuchak och tittat på skor, kläder, ormar, möbler, hundvalpar, hattar och väskor var det dags för veckans höjdpunkt, sushibuffé. Massor med sushi, grönsaker, kött och fisk rullar på band framför dig och det är bara att plocka det man vill ha. Men man har bara 90 minuter på sig och sen finns det ju glass och frukt att hinna med också.Kostnad: 40kr/person.








Micke gick på köttet och räkorna big time och kokade de i sin lilla gryta som man har framför sig på bordet. Han var även snäll och lät mig låna kameran :)







Själv var jag där för att megaäta sushi. Tror Gift på andra sidan också var inne på den linjen. Lax, krabba, ägg, gurka, räka och romsushi i massor.







Gift och Oliver på andra sidan matbandet. Vi gick sedan på thaiklubb men jag var alldeles för mätt för att kunna dansa loss. Men nästa gång då ska jag slå klackarna i taket på alla fancy klubbar. Igår var vi på Route 66 och damtoaletten blev jag mest imponerad över. 4 rum, en med toaletter, ett med handfat, ett med stora soffor, tidningar och två manliga trubadurer (klubbens bästa jobb kanske?) och ett rum med bara helspeglar och make up grejer :) Lite annat än sunkiga kissbås i plåt.

blåbärsnätter

My Blueberry Nights. Det är det ljuva namnet på en film jag såg ikväll med Jude Law, Norah Jones och Natalie Portman. Jag blev sugen på blåbärspaj, glad i själen och lite kär i Jude Laws brittiska accent. Mycket sevärd film!

Annars då? Jo, det firas ingen påsk här och jag längtar lite efter ägg, fungerar lika bra med vanliga som med godisfyllda. Men ska det vara vanliga vill jag ha mycket kaviar på. Vad jag inte längtar efter är snön som verkar finnas i hela Sverige..

Nej nu ska jag hoppa i säng för imorgon 06:00 ska jag gå på Chatuchak market och fynda fynda. Jag vill ha Krigsprinsessans Xenas sandaler, ny klänning och titta in djuravdelningen med hundar och apor till salu :)

cv torka

Jag borde skriva ett cv men det är så trist att jag gör allt annat istället. Tex leker med webshopen, äter frukost, läser bloggar, mailar kunder, tvättar, läser bok .. ja allt annat. Men det är ju så tråkigt att skriva brev om sig själv när man vet att alla skriver samma saker; positv, engagerad, bra på att samarbeta, tar egna initiativ, glad, utåtriktad etc. Vet inte varför företag vill ha ett personligt brev när de alla dryper av samma saker och alla personer verkar så perfekta. Men jag ska väl göra ett försök till nu till att berätta vilken undebar person jag är som är förtjänar ett riktigt högavlönat jobb. Medans jag gör det tycker jag att ni ska kolla in mina fina klänningar här och lägga massor av bud.

gone gone

Idag ser jag ut såhär. Thailand har visat mig en svart sida då min fina, nya kamera har blivit stulen. Och den tog ju så fina bilder och var till och med snygg att titta på. Och jag har ju ingen försäkring så antar att den är borta för alltid. Helt plötsligt är inte detta the land of smiles längre. Självklart kan det lika gärna ha varit en västerlänning som en thailändare som tog den, men grejen är att allt bara blir lite sämre när sånt händer. Svetten rinner lite mer, staden är inte bara bra, poolen är inte lika skön och skorna gör lite mer ont.

farliga thailand

Jag läste på nätet idag att den thailändska mannen som mördade den svenska tjejen på Phuket har erkänt. Hans förlåtelse tror jag kanske är lite för sent ute. Iallafall pratade min nya vän präst- Lennart mycket om detta igår. Att det sker fler olyckor med svenskar inblandade nu än förr här i Thailand är ju ganska självklart då det är ca 400 000 svenskar här varje år. Han berättade också att på Koh Lanta finns det nu två svenska skolor, svenska byar och svenska stränder. Jag lovar på hedersord att jag aldrig ska sätta min fot på Koh Lanta. Kom igen, hur kul kan det vara?

Men återigen, det jag ville komma till var våldet och att "man ska ju vara försiktig nu i Thailand". Jag har aldrig sett en enda thailändare brusa upp eller vara aggressiv. Såklart finns det undantag, men när jag har sett bråk eller känt mig rädd så har det alltid varit en västerländsk person inblandad. Som jag skrev i det tidigare inlägget så drar detta land till sig ett klientel av människor som är allt annat är trevliga. Massor av engelsmän som suttit av några år i fängelset hemma och sedan kommer de hit i fotbollströjor och tatueringar och tror att de är kungar. De behandlar alla i landet som de vore mindre värda, deras kvinnosyn tänker jag inte ens gå in på, de är oartiga, ouppfostrade och när de till och med försöker rätta det thailändska språket hos en person som är född i Thailand då vet man att de är utom all hjälp. Förutom de tusental av fotbollshuliganer som kommer hit så finns det många personer från arabländerna som behandlar alla andra som skit för de är rika. De finns de vanliga turisterna som gnäller på att de är för mycket avgaser, för varmt och McDonalds inte smakar lika som hemma (där de borde ha stannat) och såklart en population av rysk maffia med mycket guldsmycken, sprättig gångstil och överlägsna miner. Så det är inte alltid lätt att vara här ska jag säga. Det finns inte många personer som jag vill umgås med här för jag skäms över dem. Min kompis Olivers chef kommer från Australien och när Oliver berättar hur han beter sig på jobbet och när de är ute efter jobbet mot thailändare, då blir jag rädd för människans utveckling. Och de flesta thaipersoner vill inte umgås med västerlänningar på ett socialt plan vilket jag mycket väl kan förstå.