Sista sondagen i september

Dokumentation: En helt vanlig sondag i London. Akte buss in till Holborn dar vi tog en promenad forbi Covent Garden och Leicester Square mot Gerrard Street. Hann med en turistkort i en rod telefonkiosk pa vagen.












Pa Gerrard Street, China town, men det ar ju egentligen bara en gata, hangde de roda lyktorna tatt. Kina restauranger och affarer med pekingankor i fonstrena. Har ska Micke passera den magiska China Town portalen..











Alla ville fira host festivalen men alla orkade inte lamna lagenheten. Men tror hon sag bast anda for pa gatan var det trangt trangt. Vad ar det da hon tittar pa?













Jo en stor drake som kom ut fran en restaurang till hog musik, tog nagra danssteg, skramde barn och tassade over gatan och in i restaurangen mitt emot. Minst tre poliser overvakade drakens fard.




Till min stora gladje hittade jag min absoluta favoritfrukt pomello. Men 3 pund for en frukt det kunde jag inte forma mig att betala hur god den ar. Speciellt inte da jag vet att jag betalade 3 kr for den i Thailand och da var den skalad och klar.









Allt skulle saklart dokumenteras denna dag...














... aven 3 bobbysar varav en forsoker gora nagot markligt med en stolpe...














Efter China town blev det promenad till St James park. Jag hittade ett hangande sagotrad..

















Flod, London Eye och jag.















Pa en parkbank en dag i september.











Val klara med parken passerade vi Buckingham Palace och skulle ta langpromenad till Euston for att fa aka buss hem och slippa tunnelbana. Men nar vi kommer till Marble Arch mots vi av detta. Man kunde ju inte annat an stanna och ta kort. Ett tag av halvnakna man. Undrade vad som pagick.. var det Pride? Gang striptease? Min nyfikenhet visste inga granser..


.. tills jag sag vad som kom efter taget. En begravningskista. En helt vanlig sondag i London och mina ben ar stumma av timmar och timmar av promenerande. Men om man jamfor detta med en sondag i Sala, Stockholm eller Chiang Mai kan man val saga att det ar lite mer action har.

Primrose hill

Lordag i London ar inte att leka med. Alla ar lediga och ingen valjer att vara hemma. Alla ska shoppa, fika, umgas och ta sig fram. Nar da tva hela tunnelbanelinjer ar avstangda kan man drabbas av panik. En resa som egentligen tar mig 25 minuter tog igar 2 timmar. Det var forskrackligt. Folk overallt, overfulla bussar, langa langa trafikkoer och arga personer. Sa efter att jag overlevt fard till Kilburn dar vi tittade pa tva lagenheter sa gick vi pa promenad langs Abbey Road och upp pa Primrose Hill, nara Camden. Se sa fridfullt det var till skillnad mot svett och trangsel under jord. Man ser hela London fran kullen fast mestadelen av utsikten bestar av lyftkranar. Kan inte finnas en del i London dar det inte byggs. Traffade en trevlig gammal dam som kande att hon behovde peka ut varenda kand byggnad for oss. Och dessutom pratade hon till oss som om vi var utvecklingsstorda och som om det var forsta gangen vi var utomlands utan mamma. Och sjalvklart skrek hon ut "Mind your bag dear" innan vi skiljdes at vid Camden Lock.

yes

Tjohooo. Jag har nagonstans att bo fran och med imorgon! Stressen ar over. Nu ska jag aka till Chinese Mid-Autumn Moon festival pa Gerrard Street. Aterkommer ikvall.

arbetsmiljo

Sahar ser det ut dar jag jobbar. Och detta ar mina medarbetare. Vi sitter i sma sma bas med en dator och en telefon och ringer, ringer o surfar lite. Som man kan se ar arbetsmiljon nagot trang men det funkar. Pa andra sidan dessa bas sitter tre personer till sa vi ar 7 personer som terroriserar foretag just nu. Daremot ar huset dar vi jobbar valdigt flashigt, ett mediahus helt gjort i glas. Vi sitter bredvid sportredaktionen dar det pratas fotboll, kollas pa gamla videoklipp fran matcher, oversatts fotbollssnack till olika sprak etc. Men nu ar det antligen lordag och jag ska...surprise, ga och kolla pa en lagenhet.

friday feeling

Fredagskansla pa kontoret. Marks redan i kuren dar man far sina security pass. Nar man fragar hur han mar far man svaret "Im god, its friday, have a lovely day". Nar man kommer upp pa vaning 5 ska det ske avtackning av personal och det hanger ballonger och star tarta pa bordet. Kylen ar fylld av vin. Alla pratar om helgen. Alla ler lite extra. Mannen pa kontoret far ha tshirt istallet for skjorta. De flesta personer man ringer har hunnit gatt for dagen eller har ledig fredag. Det ar skont att vara tillbaka i ekorrhjulet.

trash tv

Jag har de senaste veckorna sett de mest fantastiska tv programmen har i England. Vi har en sky tv box dar vi bor och de betyder over typ 300 kanaler och sakert 100 kanaler av bara trash tv. Jag har under den senaste veckan sett dokumentarer om barn som ar pa fat camp, folk som lever med kackerlackor i koket for de inte orkar stada, barn som har en sjukdom som gor att de inte kan sluta ata, 65 ariga kvinnor som ar helt besatta av internetdater, whats it like to be Victoria Beckham, hur man far nagon som atit ett kilo fudge och 10 munkar per dag att sluta med socker, en dokumentar om de minsta personerna i England..etc Listan kan goras hur lang som helst. Jag blir indragen i dessa program och kan inte sluta fascineras over dessa personer. Fran att inte ha kollat pa TV pa over ett ar ar jag fast igen. Men jag hoppas det ar nyhetens behag.

smygblogg pa jobbet

"Hej, mitt namn ar Towe och jag ringer fran C research i London.." Den frasen sager jag kanske 200 ganger pa en dag. Inte mitt dromjobb men roliga svenska personer att jobba med och man far extra betalt for varje mote man lyckas boka in till konsulterna. Vi sitter i sma bas med telefon o dator och ringer, ringer o ringer. Men lite mysigt ar det anda att ha ett jobb som alla. Har ju inte haft det pa lange lange nu. Ga upp nar det ar morkt, ga till tunnelbanan i 5 graders varme, lasa metro pa tunnelbanan och dricka te med sina kollegor vid 08:30. Valkommer ljuva vardag, jag har saknat dig! Far en liten lunchpaus da jag tva dagar i rad har atit englands paradratt, bakad potatis och vita bonor. Mest for att det ar ratten med minst fett i restaurangen o for att det ar billigast. Maste borja ta med mig mat.. Bara tva timmar kvar av denna dag o sedan nagra lagenhetsvisningar. Tiden borjar rinna ivag, 5 oktober maste vi flytta vidare. O nej vi ar inte krasna, tror jag inte iallafall men att lagga en deposition pa 14000 kanns lite val. Eller att bo i zon 4. Eller att dela med en knarkare. Men ikvall har vi nog tur.

marketing research

Here I go. Fruit and fibre flingorna ar uppatna o nu ska jag bege mig till mitt forsta jobb har i London. Inget flashigt men vem har rad att vara krasen? Marketing research business to business i Hammersmith, tidbegransat 2-3 veckor. Det kommer nog bli bra. Heltid ar det och man far betalt per vecka. Och under dessa veckor hoppas jag fa besked pa nagot roligare o langvarigare jobb. Wish me luck.

inte helt naiv

Sahar fint var det i Camden idag. Och nastan sommar, over 20 grader. Sedan akte jag nastan over hela London, Camden - Belsize Park - Kensington - Marble Arch - Piccadilly Circus - Kings Cross - Finsbury Park. Buss ar ju hur mycket battre som helst an den svettiga bullriga tunnelbanan. Daremot verkar de flesta har tro att jag o Micke aldrig varit utanfor Sveriges grans. Typ 10 personer har sagt att man inte kan rakna med svensk standard nar man kollar pa lagenhet- no kidding. Sa fort man namner att det inte ar sa smidigt att ha toalett en vaning ner, att floden ar nagot smutsig, att man foredrar tragolv framfor matta, att en lagenhet inte bor luta etc mots man ofta at "Valkommen till London". JA, jag vet hur det ar har jag har bott har forrut.


Forra aret bodde jag i Asien. Jag ar van. Men bara for att London ar kand for detta behover man val inte acceptera det. Man kan ju faktiskt stada en flod, man kan hitta lagenheter med badrum inuti, man kan ju bygga hus som inte lutar och manga nya stallen har inte heltackningsmatta. Men har blir man klassad som idiot bara for man inte nojer sig med vad andra har gjort i 10 ar. Lite for mycket besserwisser attityd haromkring. Och nu pratar jag inte om mina vanner givetvis utan folk som jag inte traffat innan och tror jag ar 30 och aldrig lamnat Sthlm. Sa nej, jag tanker aldrig saga "det ar London standard", utan jag ska gora allt for att motverka den och fa lite mer av Ingvar Kamprad kansla over detta land. Yes!

BUtternut fallan

Butternuts. Min vardag. Jag mosar butternut, potatis och morotter till ett mysig mos. Ats garna med alla former av quorn. Jag har angest over att vara 30 o leva ett sk studentliv igen. Jag maste skaffa mig ett jobb o en bostad snarast. Men vill inte ta ett jobb som jag kunde fatt nar jag var 19. Men kanske maste borja i den anden?? Men vid McDonalds, face to face saljare och servitris dras anda gransen. Forsoker intala mig att jag skulle haft angest over att vara i Stockholm ocksa och leta jobb. Igar var vi i West Hampstead och letade bostad. Idag blir det Camden. Det loser sig nog men skulle vara skont om det hande tidigare an senare sa att saga. Men solen skiner och Camden kommer visa sig fran sin basta sida och kanske kan man unna sig en falafel till och med...