Häng i Sickla

Två bilder fick jag till igår. På förmiddagen gick vi ned till båten för att möta Linda och Judith. Det var svinkallt, alltså sådär kallt så snoret fryser i näsan. Vi tog en rask promenad till Sickla och jag försökte att inte förfrysa Aramis kinder.
Där åt vi lunch på Waynes (misstag, håll er till fika) och underhöll Aramis medan Judith sov sött i vagnen. När rastlösheten slog till hos sonen drog jag upp mitt ess ur rockärmen, kamerafodralet.
Sen kollade vi runt, jag shoppade lite byxor till Aramis på Åhlens (tack för tipset J) och så blev det en promenad tillbaka. På eftermiddagen kom min trevliga granne in med sin bebis på lite häng och kaffe och sen var det dags för middag, gym och säng. Så såg onsdagen ut i mitt liv.

ny dag

Gröt och äggfrukost - check. Tvättat - check. Diskat - check. Och klockan är inte ens nio. Dagen är solig men iskall, den där våren kanske visar sig i juni och vi har tur. Planerna för dagen är date med Linda och Judith, förhoppningsvis inomhus.
Igår körde jag och Micke datenight hemma och Aramis var hos farmor och farfar i två timmar. Vi lagade middag och åt den lååångsamt, njöt av efterrätt, tystnad och lyxkaffe. Njutbart säger jag.

fullt upp

Snön vräker ned i Sthlm såklart. Hur kan det finnas snö kvar där uppe? Jag har en fullspäckad vecka, vilket gillas. Jag ska träffa Linda och Judith, ha mammagruppsträff, gå på babysim, bli bjuden på tjejmiddag hos Åsa, ha datenight med Micke, träna, bruncha, äta födelsedagsmiddag och hinna med lite saker här hemma också. Bloggen uppdateras så ofta det finns tid. 

Strumpprojektet

Härmed inleder jag ett projekt med min fina vän Annika, vi kallar det Strumpprojektet

Annika och jag lärde känna varandra när jag bodde i Bangkok. Hon har bott där i 8 år, bor fortfarande kvar och volontärarbetar i Klong Toey, som är Bangkoks största slumområde med ca 80,000 invånare (alltså ungefär lika många invånare som hela Karlstad). Annika driver bloggen 50+ i Bangkok där man kan läsa om alla hennes projekt som förändrar kvinnor och barns liv för alltid.

Häromveckan fick en bekant till Annika reda på hennes arbete och skänkte då nästan 700 par barnstrumpor i strl 15-22 till hennes verksamhet. Eftersom det är väldigt varmt i Bangkok och barnen där inte så ofta använder strumpor kläcktes idén att sälja strumporna och låta pengarna gå oavkortat till barnen i slummen. Dessa barn kommer från väldigt fattiga hemmiljöer, de som har råd betalar 5 bath (ca 1 kr!!) i dagisavgift per dag till förskolan i slummen, de som inte har råd betalar inget alls. Det är på den nivån det ligger. Som ni förstår får barnen sällan en chans att lämna slummen och se andra miljöer, därför försöker Annika anordna utflykter för dem, sist var de i Lumpini Park. (här kan ni läsa mer om det lyckade besöket. ) Nu vill vi försöka få ihop pengar till en ny utflykt och du kan hjälpa till!

Köp ett eller flera par strumpor för 19 kr styck (eller mer om du så vill, frakt tillkomer) så Annika kan ta med barngruppen till en park eller zoo över dagen. (Självklart kommer Annika blogga om utflykten) 50 par strumpor ska säljas i denna blogg och det är väl hur enkelt som helst, eller hur kära läsare? Jag vet att Aramis kommer få flera par strumpor i present av mig som kommer att användas med lite mer stolthet än de från Lindex.

Intresserad? Maila mig på towis@mail.com, berätta hur många par strumpor du vill köpa och jag berättar hur du går till väga.


fikastopp

Så här såg det ut igår när jag och Aramis tog en fika på 7/11. Annat vi gjorde igår var att hänga runt i Skanstull, gå en kall promenad, gå till ÖF tillsammans med vår granne och äta japansk mat. Och ja sonen är frisk nu och smittar inte längre. Men eftersom 50% av invånarna i Sthlm verkar ha kräksjuka så är ju frågan hur länge det dröjer innan han blir smittad igen?! Men jag vägrar att bli rädd för baciller behöver vistas utanför lägenheten.

smittsamt

Jag konstaterar denna söndagsmorgon och jo det var någon kräksjuka Aramis hade (dock utan kräk) men att den är på bättringsvägen, för honom. Däremot ligger numera min mamma, pappa och bror på varsin toalett, lätt gröna i ansiktet. Jag lider med dem. Meningen var att vi skulle stanna i Sala till tisdag, det känns inte längre aktuellt utan vi tar tåget tillbaka i eftermiddag. Håll tummarna för att jag klarar tågresan utan akut smitta.