My girl

"You´re my sunshine on a cloudy day
When it´s cold outside I got the month of May"

några dagar i mitt liv

Detta är inlägg nr 800 på denna blogg, jag har tydligen haft mycket att berätta för er och här kommer lite till.

Denna veckan har gått i huvudvärkens tecken. Kan vara värmen, för lite vatten, svetten som rinner, dålig kost.. vad vet jag?! Men jag vet att jag är trött på att ha huvudvärk. Micke hävdar att jag äter för dåligt, dricker för dåligt och hotar med njursten, själv är jag övertygad om hjärntumör eller malaria.


Jag hittade en towig telefon som kommer packas i resväskan när det är dags för hemresa till Sverige.















Köpte en rosett skjorta som inte kunde motstås och vill du ha en likadan vet du var den finns :)

















Persikan tyckte det var alldeles för soligt häromdagen. Annars mår hon bättre nu men har blivit alldeles för fäst vid mig, det gråts när jag lämnar rummet och så fort någon annan håller henne sprattlar hon som en besatt med utsträckta armar mot mig. Jag måste vänja henne av med detta hur man nu gör det?! Men kan meddela att hon nästan sitter nu, snart kommer att kunna gå och har växt både på höjd och bredd.

vad händer här då?

I torsdags var jag och Oliver på Cayote för att ta EN margarita innan vi skulle möta Micke för middag. Vad vi inte visste var att det var 2 for 1 + ladies night. Det betydde att efter vi beställt varsin Forest Fruit Margarita fick jag även in en vanlig Margarita. Den vanliga margaritan toppades upp så fort jag druckit några klunkar och när vi sörplat i oss de röda drinkarna kom det in två till på en gång. Tur att Micke var sen så vi hann dricka upp allt ;) Slutsats: Varje torsdag är det gratis maragaritas för tjejer mellan 18-20, jag kommer att gå tillbaka. Det systemet skulle aldrig fungera i Stockholm, det skulle vara kö redan på onsdagen. På torsdag kväll landade även Tom i Bangkok så vi mötte upp honom vid 22 för lite socialisering.















På fredag morgon var det jobb i skolan och sedan tog jag med Tom till barnhemmet. Persikan var på strålande humör och mycket friskare. Hon kan snart sitta, jag tränar bra!














Tom fick en egen liten bebis att ta hand om, liten som en fågel.














På kvällen mötte vi upp Micke för thaimiddag och detta kan vara en utav de värsta bilderna som tagits.. Det var svettigt och varmt är min ursäkt. Efter maten när kläderna klibbat fast på kroppen gick vi hem till oss för att bada i poolen och kolla på Bangkoks skyline. Idag kommer Mickes föräldrar, jag och Tom har hängt på MBK och ikväll blir det middag på Cabbage and Condoms. Äntligen lite liv och rörelse!

dessa barn

Häromdagen var jag och såg Slumdog Millionaire. Sjukt bra film och bor man i ett land som har slum och gatubarn + jobbar på ett barnhem går den rakt in i hjärtat. Det enda jag kunde tänka på under hela filmen var vad som kommer hända med Peachy om 14 år, kommer hon också stå i ett gathörn?!

Min lilla persika har varit sjuk i en vecka och legat i barnhemmets karantän men jag har fått tagit ut henne då och då. Bytte min första blöja eftersom den hon hade på sig en dag var blötare än en bikini efter poolbad. Visste inte vilket som var fram och bak men det löste sig.. men det var inte det värsta. För jag upptäckte att Peaches lilla rumpa nästan bara är ett stort blåmärke. Den skiftar i blått och lila och jag antar att de ligger så mycket i sina små sängar att de till och med får blåmärken. Dessutom är hon helt sårig efter alla blöjor och de får ju aldrig gå utan.. en gång försökte jag ta av henne tröjan för att lufta men efter två minuter fick jag en tillsägelse att de är inte ok att inte ha kläder på bebisarna.















Detta är ett smygfoto på rummet där alla bebisar ligger i en stor hög när de inte ligger i sina sängar. Som ni ser, väldigt stimulerande. Oftast ligger bebisarna på varandra för att få lite närheten och de tre vuxna som jobbar kollar på någon tv-såpa med hög volym.

I tisdags såg jag den minsta och mest sjuka bebisen jag någonsin sett. Det var som en liten fågelunge med spretig kropp och stort huvud. Hela hans kropp var vit, på gränsen till genomskinlig, och han påminde om ET när han ligger i floden. Och jag undrar om han finns kvar nästa gång jag åker dit?! Detta är absolut det värsta jobb jag någonsin haft samtidigt som jag skulle vilja jobba med detta resten av mitt liv.

weekend update

Helgen kom och gick och så var det måndag igen. Denna summering kan ges;

Fredag: Jobbade i skolan, åkte till barnhemmet, satt på bussen bredvid en tant som klippte naglarna så det skvätte överallt, mötte upp Mickis vid Asok och åt mexikansk mat som nästan var gratis.

Lördag: Väckte Micke vid 07 och tog med att honom ut i Bangkok tidigare än någonsin innan.. Varför sova bort en lördag?! Barnhemsbesök, gos med Peachy, shopping i Central World, fika, softa hemma, laga pasta o sås med en kokplatta och minikastrull, kolla på film som jag somnade ifrån efter en halvtimme.

Söndag: Uppe vid 07 igen för att möta Sarah och åka till barnhemmet. Skönt att vara där på morgonen och slippa se ut som en dränkt katt. Vi stannade till på Chatuchak Market på vägen hem, shoppade lite småsaker och trodde våra kroppar skulle få värmeslag. Detta följde av fika på Au Bon Pain, webbshopsjobb, eftermiddagssömn, middag och nu ett lyckat försök till att se klart filmen!

kaskadkräk

Så här glad var Peachy idag innan hon kastade upp en kaskad spya över mitt ansikte och urringning. Kom ihåg; ligg inte på rygg med en bebis på magen när den just ätit en burk bananpuré. Det är jobbigt att vara bebis i Bangkok nu när det är 40 grader varmt, det kan man se på frisyren. Det är jobbigt om man är vuxen med, jag svettas konstant spelar ingen roll om klockan är 06 på morgonen eller 23 på kvällen. Ac är min bästa vän!

Nu är det helg och det känns som hela veckan försvann, kan bero på Laos. Mina planer är lätträknade vilket är bra, jag ska ta det lugnt och mest vara inomhus. Det är till och med för varmt att vistas vid poolen, som numera har en temperatur som kan liknas vid ett ljummet badkar.

Baby Peach

Och titta så sött det var idag med rosettklänning. Min lilla fosterbebis vet hur man charmar mig. Tyvärr stod det en stor svart 3:a på baksidan för hon tillhör hus nummer 3.
Jag fick veta att den extremt lilla bebis är nästan 9 månader gammal, det kanske inte syns på bilderna men hon är superliten. Kolla in de smaaaala armarna och benen. (Och fötterna är fulla med blåmärken..)Hon har inga tänder, kan inte sitta upprätt och knappt hålla i en flaska själv, jag har ingen aning men något säger mig att man borde kunna det om man nästan är ett år. Jag vet att thaibebisar är mindre än europeiska bebisar men jag tror det ligger nåt mer bakom detta. Hon äter fortfarande bara mjölk ur flaska.. Så imorgon är det jag som köper med mig någon form av puré. Lite fruktpuré har väl ingen dött av? Hon måste ju växa till sig! Fick också reda på att hon blivit lämnad på trappan till ett sjukhus när hon var nyfödd, den lilla sparven.

Kolla hur liten hon är mot nappflaskan! Jag fick iallafall ett leende idag när jag kom så det går framåt i vår relation. Jag ska få ge henne ett engelskt så kallat nick name som thailändare är så förtjusta i. Flickor har ofta nicknames som är små, söta och feminina som små djur, söta frukter eller fina saker. Jag funderar på Peach, jag är ju ändå Queenpeach :)

Kan också berätta att jag slipper byta blöja.. Idag började det lukta mkt misstänksamt men då tog jag tillbaka henne till hennes hus och en thaikvinna bytte enligt löpande band metoden, det vill säga helt utan kärlek och ömhet. Jag hoppas hon blir adopterad snart och att hon inte minns sitt första levnadsår.

Idag på lunchen träffade jag en tjej från Skottland som precis flyttat hit. Jag övertalade henne att följa med till barnhemmet på fredag då hon ännu inte har något jobb, every little helps! När jag ser hundratals barn som ligger i långa rader av spjälsängar med en flaska, tygblöja och en gammal handduk stirrandes upp i taket så vill jag bara flytta in i barnhemmet och jobba där resten av livet!