Igår tog jag med min 4-åring till Sala Silvergruva för att faktiskt ta oss ned i denna gruva som man bröt silver i under 15- och 1600-talet. Det finns fyra olika turer att välja på samt barnäventyr som arrangeras för större barn på lov och vissa helger.
- Tur 1 är ned till 60 m, tar ca en timme och du går i trappor ned a la gamla nedstigningsvägen som gruvarbetarna använde under 1800-talet.
- Tur 2 valde vi, 155 meter ned i gruvan med hiss, tar 1,5 timme och passar även små barn och är handikappanpassad.Vi fick se schakt, underjordiska sjöar, bergssalar och gruvguiden berättade historier från förr med en fackla i handen.
- Tur 3 tar 2,5 timmar och är en kombination av tur 1 och tur 2 där fika ingår.
- Tur 4 heter Off Road är är precis så. 2,5 timmar i små gångar, en del med vatten och kräver nog en god grundfysik. Fika utlovas och du kommer ned till gruvans djupaste schakt.
Gruvområdet har förutom nedstigning ett Värdshus, kaffestuga, höghöjdsbana, museum, små butiker och en lekdel för barn.
Innan vi gick ned i gruvan fick vi se en karta hur långt ned vi skulle och så måste man ha hjälm på sig. Inte för att det kan rasa utan för att det på sina håll är väldigt lågt i (sten)taket. Det är bara 5 grader 155 meter under jord så varma kläder är bra. Ficklampor delas ut och sedan var vi redo!
Hissen ned tar 4 minuter och utanför ser du gruvväggen susa förbi.
Under turen finns det två lite varmare rum man kan värma sig i.
Guiden berättade om gruvans historia, om människorna och hästarna som jobbade här nere, vi fick se en silversten och testa att sjunga i ekosalen. I gruvan har de både fester, bröllop, konserter och luciatåg - mäktig akustik.
Och vet ni, längst ned i gruvan på 155 m ligger en utav de få sviter i världen som är placerade just under jord.
4-åringen uppskattade besöket, var till en början lite smått förstummad men vande sig sedan med mörkret och gångarna. Dock hade vi lite för lite kläder och på slutet frös han rejält om tårna i sina converse. Men tummen upp för denna utflykt och för äldre barn har de barnäventyr med skattjakt och ledtrådar.
Och gud vad jag inte var pepp. Spöregn, hagel och jag hade varken regnjacka eller paraply då SMHI lovat en smula sol. Men Aramis var desto mer peppad och drog ut med 7 andra tappra 4-åringar på kanalplan. Jag tog skydd under ett tak. Och oj vad de spelade, lekte och njöt i regnet.
Efteråt var det rena karnevalstämningen och jag kommer gå med honom i varenda väder som finns bara för att få uppleva deras glädje. Och det kunde faktiskt vara så mycket värre; till exempel sura miner och tjat om Ipad. Detta ger både rörelse, frisk luft, nya kompisar och lära sig lyssna till instruktioner och samarbeta.
Och när vi går hem från fotbollsträningen skingrar sig molnen, den 18e maj bjuder på en utav de finaste kvällarna, Hammarby Sjöstad vibrerar i färg och det är ju så här det ska vara denna månad!
