Ernst egna orangeri i Kolsva

Jag tillhör skaran som verkligen gillar Ernst Kirchsteiger. Jag tycker han skapar fantastiska saker, hans intervju i Värvet är en utav de bättre och jag tycker han inger harmoni när han travar omkring barfota.

Jag kan inte säga att hag sett alla hans program men när jag väl ser dem så älskar jag dem. När han renoverade ett orangeri i Kolsva för ett par år sedan skapade han magi och igår åkte vi förbi detta ställe. Och blev så besvikna. 

Orangeriet tillhör Kolsva herrgård som i sig skulle behöva en totalrenovering. Själva orangeriet låg en bit bort och var helt igenbommat.

På baksidan där Ernst fixade odlingar, kryddträdgård ochven liten oas var det mest ogräs. 

Insidan såg knappt ut att användas, det lilla vi såg. Jag hade läst att man kunde hyra det för konferens men det såg inte ut som det gjordes frekvent.

Det enda som visade att Ernst faktiskt varit där var hans blomlådor.

Jag blev på riktigt jätteledsen över att se detta. Här fixar Ernst ett orangeri top notch som är som gjort för bröllop, trädgårdsfester, sommarfika och häng och så används det knappt. Och ännu värre ingen vårdar det med öm hand utan det står och vittrar sönder. Istället för att öppna upp för allmänheten står det och samlar damm. Jag hoppas verkligen inte alla projekt Ernst gjort slutar som sett orangeri.

Boende i Ljubljana - bra hostel och hotell

Det finns en uppsjö av boendealternativ i Ljubljana, från hostel till femstjärniga alternativ - alla med sin egen charm. Ett boende som verkligen står ut är Hostel Celica som ligger stadsdelen Metelkova - hipsterdelen av Ljubljana. Det är ett gammalt fängelse som har gjorts om till ett hostel och många av rummen är fortfarande fängelseceller. Det finns både enkelrum, dubbelrum, familjerum och dorms det vill säga där fler personer delar rum till lägre kostnad. Toalett och dusch delas i varje korridor utom i familjerummen där de är inbyggda. Priserna varierar efter säsong men kostar kring 30€ per natt.

Hostel Celica från utsidan.

Rummen som är fängelseceller är unika och olika konstnärer fick 2600€ var för att inreda ett rum var.

Här kan du se alla olika rum som erbjuds på Hostel Celica.

Rummen är exakt lika stora som de var när det var ett fängelse men varje rum har fått fönster så det blir mer ljusinsläpp.

Hörnrummet är något större och i hörnet där det nu är ett fönster var det förr ett hål från en attack mot fängelset.

De har en mysig innergård som tidigare var fängelsets enda uteplats.

Det finns flera gemensamma ytor och den här delen är min favorit - ett rum inrett som ett fik i Marrakech.

De har en restaurang där de serverar både frukost, brunch och lunch. Stället är väldigt prisvärt och brunch/lunch kostar max 7€.

Jag var rädd att jag skulle drabbas av klaustrofobi i min cell men det gick bra och jag sov som en stock hela natten. För ett annorlunda och prisvärt boende rekommenderar jag verkligen detta hostel.

Andra bra boenden i Ljubljana

  • Antiq Hotel, Gornji Trg 3, Ljubljana. FInt hotell, mitt i stan med spa och takterrass.
  • Vander Urbani Hotel, Krojaška ulica 6-8, Ljubljana. Lyxig hotell mitt gamla delen av stan med egen takterrass och utomhuspool.

Sloveniens bästa restaurang - Hisa Franko

Chefs Table säsong 2 har just haft premiär på Netflix, en dokumentärserie om världens bästa kockar. I säsong 1 var Magnus Nilsson från Fäviken i Sverige med och i säsong 2 deltar Ana Ros från Hisa Franko i Slovenien.

I Slovenien finns inga Michelin stjärnor utdelade till restauranger men de har Ana Ros - en självlärd kock som skapar matmagi. Under vår resa genom Slovenien fick vi besöka hennes restaurang, njuta av en 9 rätters meny och när hon slutade för kvällen fick vi träffa henne i trädgården för en drink och småprat.

Hennes restaurang Hisa Franko ligger i den lilla byn Kobarid och det är också ett mindre hotell och hennes privata bostad. Inbäddat mellan bergen i totalt grönska och tystnad.

Väl inne är det som att komma in i någons vardagsrum. Ett kamin sprakar i hörnet, det är varma färger och inbjudande.

Vår måltid började med hembakat bröd, spröda permesanchips på pinne och torrt vitt vin. Anas man är vinspecialist och har sin egen vinkällare i huset.

Vi fick en del från menyn och en del som inte fanns med där därför kan jag tyvärr inte riktigt komma ihåg allt vi åt - som dessa. Spröd chips med kaviar och något mer på - minnet sviker mig men urgoda det kan jag lova!

Öring, vit sparris, rosa grapefruit, skummad öringlever och grädde.

Rådjur med en potatiskaka av svamp, vitlök och annat gott. Vi fick också en underbar fylld ravioli med kantarell, sallad med sniglar och makrill.

Rökt mjölk, äpple, grädde med kummin och karamelliserat bröd.

Valnötsmaräng, päron, pepparkaka och sorbet.

Ni hittar meny här.

Bordsbokning är ett måste.

Detta var verkligen en smakupplevelse utöver det vanliga och att dessutom få hänga med kocken, ställa tusen frågor och få veta bakgrunden till matlagningen var helt fantastiskt!

Vad gör man i Malmö?

Malmö

Att gå från stort till smått. Att skala ned. Att inte känna att längst bort är bäst. Jag har länge sagt att jag ska göra en egen mini-semester i sommar helt själv. Vara borta 2-3 dagar, bara vara, se något nytt, göra det jag vill göra, fotografera, upptäcka, andas. Jag har kollat flyg till Polen, Norge, England, Frankrike, Tyskland och så helt plötsligt så slog det mig att nej jag väljer Sverige.

Jag har aldrig varit i Malmö (helt sant) och nu är det verkligen på tiden att se den staden och dess omgivning. Att inte lägga tid och ork på att åka till flygplatsen utan istället ta tåget från lantstället i Småland till Malmö, checka in på mysigt hotell, besöka Falsterbo, äta lunch på Lilla Torg, se Turning torso, åka kanalbåt och upptäcka Sverige med bara mig själv som sällskap. Det är så lätt att bli hemmablind, att vilja utomlands hela tiden istället för att njuta av det som finns nära oss. Varför åka till Polens riviera när jag inte sett Skånes? Varför vandra i franska gränder när det jag inte sett kullerstensgatorna i södra Sverige?

Jag tar gärna emot tips om Malmö, vill gärna veta var det bästa hotellet finns och pärlor jag inte får missa.

Att göra i Slovenien - S(tand) U(p) P(addleboard)

När vi åkte genom bergen i Slovenien var det meningen att vi skulle prova på riverrafting på floden Soca. Tyvärr hade det regnat mycket och vattennivån var för hög så det fick ställas in. Men när vi kom ned till Izola och kusten fick vi istället testa en annan vattenaktivitet, SUP, stand up paddleboard. Du står på en surfingbräda och paddlar med en paddel, i början någon vingligt och sedan jättekul!

Vi paddlade mellan Portoroz och Izola vilket är 5-6 km. Kanske i längsta laget för fyra glada amatörer då våra armar och ben skakade när vi var klara men så värt det. Vi höll oss ganska nära strandremsan och i början var det medvind och vi gled sakta fram, mot slutet blev det motvind och vi ta i ordentligt för att röra oss åt rätt håll.

Vi paddlade förbi tomma badvikar.

Jag paddlar som jag inte gjort annat.

På andra sidan skymtade vi både Kroatien och Italien.

Välbehövlig paus efter 3 km. Det var 22 grader i vattnet så vi passade också på att bada, det var ganska svettigt att paddla i stekande sol och motvind.

Laura, den enda i gänget som hade testat detta innan.

Och när vi var ganska så trötta stötte vi på en segelbåt med glada människor som bjöd oss på nyblandade mojitos och en vilopaus.

Jag gillade verkligen denna aktivitet, lätt att lära sig, underbart sätt att ta sig fram och dessutom lite av meditation där mitt ute på havet. Jag kommer definitivt testa igen, gärna i Stilla Havet!

Kom också ihåg att följa hashtaggen #goslovenia för hela vår resa.

Sloveniens kust - Izola, Portoroz och Piran

Slovenien har 47 km kust längs med Adriatiska havet, så den är inte lång men grymt fin. Du ser både Italien och Kroatien från stranden och teoretiskt sett skulle du kunna simma över. Vi besökte tre små städer längs med kusten under vårt besök; Izola, Portoroz och Piran. Mellan dessa städer är det knappt något avstånd, hyr en bil och upptäck ditt favoritställe!

I Izola ligger båtarna tätt, du ser fiskebåtar komma in med dagens fångst och en fin liten strandpromenad kantas av palmer och badstegar.

Izola

Solnedgång över Izola.

10 minuters bilresa från Izola ligger Portoroz med stora lyxhotell, casino och en fin marina. Här kan du bada på mestadels stenstrand, hitta helt tomma badvikar och utöva massor av vattenaktiviteter. Det är väldigt fint här men jag gissar att det också är väldigt mycket folk här på sommaren, detta är mer en liten by och mycket mindre än Izola och Piran.

Vi testade SUP.

Ytterligare 15 minuters resa och du kommer till staden Piran som nog är min favorit. Så otroligt vackert och en känsla av Italien. Den här vyn skulle jag gärna vakna till varje morgon.

Vi åt frukost på Hotel Piran, ett hotell som ligger precis vid havet och som serverar Sloveniens bästa kaffe.

Och nyplockade nektariner.

Hotel Pirans takterrass.

Pirans gränder som är helt oemotståndliga.

Marinan i Piran där du kan ta en dagstur till Venedig till exempel.

Piran har både klippbad, bryggor, sten- och sandstrand.

Fruktmarknad

Ett magiskt fönster i Piran.

Att ta sig från Ljubljana till kusten tar dryga timmen med bil, Sloveniens kust har 300 (!) soliga dagar per år och är verkligen värt ett besök. Jag fick en känsla av Italien på 60-talet, det är stora hattar, långsamt tempo, du möter folk i badrockar redo för morgondopp och det luktar färsk frukt, salta bad och mimosa.


Denna resa till Slovenien ingår i kampanjen #GoSlovenia i samarbete med Slovenia Tourism och NordicTB. Som vanligt är tankar, bilder och åsikter mina egna.

Vandring i Slovenien - ett måste

Åker du till Slovenien så tycker jag personligen att vandring i den storslagna naturen är ett måste. Stanna inte bara i Ljubljana utan ta buss eller bil en timme upp mot alperna och se storslagna vyer och porlande vatten. Det finns allt från lätta vandringsleder till riktigt utmanande som inkluderar klättring. Spana in dessa fantastiska bilder från två av våra kortare vandringar - jag lovar att du kommer vilja boka en resa imorgon!

Ett hett tips är att ha med sig en guide som kan anpassa vandringen efter hur van du är, vad du vill se och hur långt du vill gå. Jag kan varmt rekommendera Hike and Bike där vår guide jobbade. Grega, som han hette, var enormt kunnig, visste precis vad vi var ute efter, hade kolla på varenda vandrings- cykel och klättringsled, anpassade läget efter väder och ett extra plus för lättsam att prata med.

Till och med jag som vanligtvis inte vandrar på min semester älskade detta och är nu mer sugen på en aktiv semester!


Denna resa till Slovenien ingår i kampanjen #GoSlovenia i samarbete med Slovenia Tourism och NordicTB. Som vanligt är tankar, bilder och åsikter mina egna.

Slovenien - landet som har allt

Slovenien. Ett land jag drömt om att besöka och nu fick jag äntligen tillfälle att göra det. Och jag blev golvad. Det är så otroligt vackert och trots att landet är så pass litet innehåller det allt.

Jag flög från Stockholm till Wien med Austrian Airlines, en resa på ca 2 timmar. Sedan bytte jag till Adria Airline och flyga från Wien till Ljubljana, en resa som endast tar 30 minuter. Ett annat alternativ är att flyga från Stockholm till Venedig och sedan flyga vidare till Ljubljana. Direktflyg till Ljubljanan går från både Köpenhamn och Helsingfors ett par gånger i veckan men tyvärr inte från Stockholm och Oslo, än.

Jag anlände Ljubljana kring klockan 11 på förmiddagen och blev upphämtad av vår guide som skulle vara med oss fyra nordiska bloggare under hela resan. På kartan ovanför kan ni ser hur vår rutt såg ut; från Ljubljana, upp i Juliska Alperna, över bergen, ner längs med gränsen till Italien, till Sloveniens lilla kustremsa och så upp till Ljubljana igen och till Velika Planina.

Vi började med att åka från Ljubljana till Kranjska Gora, en resa som tar cirka en timme med bil. Kranjska Gora är en alpby med fokus på skidåkning, backhoppning och mountainbike. Inbäddad mellan bergen, med vidunderlig utsikt och en stor turistort både sommar och vinter.

Vi fortsatte till byn Podkoren där vi stannade för natten. Vi skulle även gjort en hike här men just då öppnade sig himlen och istället tittade vi på den världskända backhoppningsbanan Planica och på backar där Ingemar Stenmark tävlade i back in the days.

Dag två fortsatte vi upp i bergen och vårt första stopp var vid sjön Jasna som fick oss alla att tappa andan.

Färden gick uppför och vi stannade vid Vrisic 1611m över havet för att beundra utsikten.

Det blev hike i Triglav Nationalpark med hängbroar över turkost vatten. Nu hade det regnat en del och vattnet var något grumligt men på en solig dag är tydligen Soca river helt turkos, det är kalksten som skapar denna fantastiska färg. Vi stannade i byn Koparid för att uppleva dess charm, äta middag och övernatta.

Dag tre lämnade vi bergen och temperaturen steg med 10 grader, solen kom fram och vingårdar låg på rad.

Känsla av sydeuropa, det luktade körsbär och solsken och  landskapet var så grönt att det nästan gjorde ont i ögonen.

Vi besökte grottor vid Skocjan och beundrade det här vattenfallet som kommer ut ur grottan.

Och så var vi framme i Izola där vi checkade in på hotell med utsikt över marinan, det var 27 grader varmt och klarblå himmel. Från Koparid ned till kuststaden Izola tog bilresan allt som allt 2,5 timme. Detta är verkligen något med det bästa med Slovenien, det är inga avstånd!

Vi fortsatte till Portoroz (ca 10 minuter med bil) för att paddla på surfbräda, bada i Adriatiska havet (23 ljuvliga grader) och strandhänga. En del sand, en del sten, en hel del nudiststränder, men också folktomma bukter, många segelbåtar och fint vatten.

Dag 4 vaknade vi upp i Izola  7 på morgonen och tog bilen till Piran som ligger 20 minuter därifrån. Det var som att komma till Italien! Du ser både Kroatien och Italien från strandpromenaden och vi åt frukost med morgonsolen i ryggen.

Vi promenerade i Piran, njöt av alla små gränder, fotade tvättlinor och allmänna badbryggor.

Klockan 10 lämnade vi Piran och strax efter 11 var vi i Ljubljana igen. Sloveniens huvudstad bjöd på 25 grader, sol och fantastiska vyer - som ett bättre Venedig.

Gränder, uteserveringar, små torg, kanaler och alptoppar i fjärran.

Stora gröna parkområden, inte alls mycket folk och en väldigt lugn och härlig stämning.

Utsikten över staden är otrolig med kyrkor, slott och berg.

Vår sista dag lämnade vi Ljubljana och åkte 30 minuter till staden Kamnik. Härifrån tog vi linbana upp i bergen till Velika Planina.

Velika Planina är en liten bergsby som breder ut sig över de gröna kullarna och ger Sagan om Ringen känsla. Vi vandrade över kullar, smakade ost, fick lunch i en liten stuga och utsikten var än en gång slående.

Vi avslutade vår resa med vattenfall, gröna källor och den magiska naturen som Slovenien bjuder på. Sedan var det 20 minuters bilfärd till flygplatsen och vi hade fått en upplevelse vi sent kommer att glömma.

Alptoppar, kust, havsbad, grottor, vingårdar, storstad, vattenfall och källor - Slovenien har verkligen allt! På en vecka kan du hinna med det mesta om du har bil eller fokusera på det som tilltalar dig mest.

Läs alla inlägg från min resa genom Slovenien här.

Kom också ihåg att följa hashtaggen #goslovenia för hela vår resa.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Denna resa till Slovenien ingår i kampanjen #GoSlovenia i samarbete med Slovenia Tourism och NordicTB. Som vanligt är tankar, bilder och åsikter mina egna.

Om att komma hem

 Blåst och skratt på en alptopp

Det här med att komma hem. Jag älskar att resa och jag älskar att komma hem. Sedan jag fick barn är det ännu härligare att komma hem. Det gör inget att de väcker en före 06 och du somnade efter 01 när de är så glada över att du kommit hem. Aramis hade en miljon saker att berätta och Älva sken som en sol.

Att resa ensam när en har familj kan (tydligen) diskuteras i oändlig. När får man lämna? Finns det en magisk ålder? Är det egoiskt? Jag lämnade mina barn i fyra nätter med deras pappa, jag ser inget konstigt i det alls. Dessutom var både mormor, morfar, farmor och farfar här och träffade sina barnbarn. Jag är glad att mina barn kan känna trygghet hos andra vuxna (inte bara med sin mamma och pappa) och att vi har många runt omkring som älskar våra barn lika mycket som vi gör. Och ja Älva är liten men inte så liten. Hon är 11 månader och dagarna utan mig gick hur bra som helst, jag var redo och hon med tror jag. Jag hade mer separationsångest när Aramis var liten men det berodde nog på att han var första barnet.

Resan till Slovenien överträffade mina förväntningar. Jag har ju drömt om det så länge och nu känner jag att fem dagar var inte tillräckligt - jag vill ha mer. Mycket mer. Landet är verkligen så fantastiskt som jag trodde och även om vi hade lite otur med vädret uppe i bergen så var det magi.

En bloggresa är ingen betald semester. Tempot är högt, oftast gör du mer på en dag än vad andra gör under en hel weekend, ibland är schemat så tight att du får springa mellan aktiviteter, sömn är en bristvara men oj så mycket du får uppleva. Det tar minst en vecka på hemmaplan för alla intryck att sjunka in.

Och att resa med ett fåtal nya personer som du inte känner kan både vara fantastiskt och påfrestande men mest av allt är det så väldigt intressant. Jag får dela okända personers öden, jag lär mig så mycket om mig själv och andra och oftast slutar det med att jag får vänner för livet. Och som jag skrattat den här resan. Jag har skrattat så jag fått ont i magen, jag har stått dubbelvikt på gatan och jag har fnittrat mig till sömn. Vi fyra som reste var så väldigt olika men ändå hade vi så otroligt roligt tillsammans. Alla borde någon gång resa med okända personer i liten grupp för att få sina fördomar krossade, för att se saker ur ett annat perspektiv och inte minst öva upp sin diplomatiska förmåga.

Ja, det var lite tankar kring denna resa, inlägg från Slovenien kommer nu komma i en strid ström. Ni kommer också längta dit, det kan jag lova!

Slovenien dag 5

Slovenien dag 5. Vi lämnade Ljubljana och åkte till Velika Planina. Ett fantastiskt ställe uppe i bergen där herdar bor.

Utsikten. En tappar andan.

De små stugorna där de bor.

Omgivningarna. Stillheten.

Vi fick också lära oss att göra deras speciella ost.

Och sedan åkte vi vidare till källor och vattenfall som skiftar i turkost.